Vissa tror, tack vare namnet, att aussien kommer från Australien. Andra säger att den kommer från USA. Det är omdiskuterat vart ifrån vår härliga ras egentligen kommer, men troligtvis härstammar aussien från de ”små blå hundarna” som användes av baskiska herdar i Pyrenéerna, Spanien och Frankrike. Vissa av dessa herdar utvandrade till Australien, och senare även till USA.
En Australian Shepherd är alltså antagligen mycket närmare besläktad med Berger des Pyrénées och Carea Leonés, som även de är kroppsvallare, än med till exempel Border Collie, som är en ögonvallare.
Funktion är A och O i den här rasen. Rent kroppsligt ska den vara så som rasstandarden föreskriver; något längre än höga med täta, väl välvda tassar. De ska ha parallella, starka, lagom vinklade ben och relativt strömlinjeformat huvud med flat skalle. Stopet ska vara måttligt och lätt sluttande, med funktionen att en klöv ska kunna glida av om hunden blir sparkad. Ryggen ska vara plan och stark. Pälsen ska vara medellång och måttlig, med god funktion! En hund som inte kan arbeta i värme (eller kyla) är inget att sträva efter eller avla på. Detta är en ras vars fysik ska låta den arbeta hårt under lång tid.
Andra exteriöra detaljer som för mig är speciellt viktiga är att de ska ha ett alert, vänligt uttryck. Deras mandelformade, rävlika ögon och högt burna öron med bra lyft i bidrar till detta uppmärksamma uttryck. Hela hunden ska ge en känsla av balans och outtömlig energi, rörelserna ska vara smidiga och fria. Tikarna ska vara tydligt feminina utan att för den delen vara snipiga och tunna, hanarna ska vara tydligt maskulina utan att för den delen vara tunga och grova.
När jag skriver om mentaliteten så är detta min personliga åsikt om hur en Australian Shepherd ska vara, då det finns många delade meningar. För mig ska en aussie vara stabil. Rasen ska vara neutralt ointresserade eller lätt sociala mot främlingar, aldrig misstänksam eller skygg. De ska vara öppna för social kontakt om den erbjuds och de ska acceptera hantering även av främlingar i udda miljöer. De ska vilja leka intensivt även med främlingar. De ska vara modiga med ett stort mått nyfikenhet för att kunna ta sig igenom svårigheter både i vardagen och i arbetet. En aussie ska vara intelligent och självständig nog att kunna lösa problem på egen tass, och denna självständighet ska vara balanserad med ett djupt rotat intresse av att samarbeta med sin förare. De ska vara skarpa nog att kunna avvärja ett hot eller vända en arg ko, men den skärpan ska vara väl avvägd och hunden ska veta hur den ska hantera det och naturligt växla mellan mjukt och skarpt beroende på situationen.
En Aussie ska inte vara kräsen eller svårbelönad. Detta är viktigt för mig personligen. Jag vill inte behöva kämpa för att hitta en belöning som fungerar – det finns roligare träning att lägga tid på.
De är fantastiska arbetsmyror, Australian Shepherds. De har även gott om humor och det är sällan min lilla Tinja inte kan få mig att skratta. Men det som är värdefullt är att hon på en sekund kan växla från att leka och vara löjlig eller vila till att arbeta hårt. Det tycker jag är något värdefullt som är värt att föra vidare.
ARROWTAILS 